söndag 31 augusti 2008

Seth Godin

Dagen TV-avsnitt är ett marknadsföringsföredrag av Seth Godin som bland annat skrivit boken om ide-virus, det som jag slarvig kallar marknadsföringsvirus.

Det finns flera föredrag med Godin som är sevärda men det här är en favorit just nu. Det handlar bland annat om det skivat bröd, hur han som kom på idén tänkte för mycket på tekniken och för lite på det verkliga nyttan.

lördag 30 augusti 2008

Gå på vatten

Ett kul exempel en marknadsföringskampanj är EAsports respons på en video på YouTube. I spelet finns det en option som gör att Woods kan gå på vatten, det kallas för ”Jesus shot”.




EAsports svarar med en video där de visar hur det går till i verkligheten, idag är det 1 500 000 som sett klippet.



fredag 29 augusti 2008

Bättre presentation, del 1

Det var någon som sa att Powerpoint inte är ett presentationsverktyg, det är en krycka. När jag tittar på mina egna presentationer så inser jag hur rätt han hade.

Jag trodde ganska länge att jag var ganska bra på att presentera. Det var jag nog också, men jag har insett att jag kan bli mycket bättre.

Jag har gjort som de flesta gör, skrivit upp mina stödanteckningar och sedan pratat kring dessa punkter. Presentationen blev säkert informativ, men jag har bara levererat fakta.

Presentationen ska sälja en känsla, en bra historia, något som jag brinner för. Det ska kompletteras med fakta för att motivera beslutet, men det är inte huvudfokus för presentationen. När jag står framför någon har jag så mycket mer kraft att ge ett intryck. Fakta kan jag leverera senare, varför inte i skriven form? Men först måste mina känslor sälja idén.

torsdag 28 augusti 2008

Det tog fem minuter att konstatera att det inte funkade

Niklas Zennströms Joost-projekt blev inte samma succé som Kazaa och Skype.

Det är ganska uppenbart för den som provar, det är inte alls lika bra som konkurrenterna YouTube, Google-talk eller TED. Att behöva installera ett program för att kunna titta på TV är ett typiskt exempel på något som inte är smidigt. Det är helt enkelt inte tillräckligt bra för att jag ska vilja berätta för någon annan att jag ens provat.

De glömde ställa den enda frågan, hur troligt är det att du skulle rekommendera det här till någon annan?

Påverkan, del 4

Sympati är något som är svårt att stå emot.

När ett försäkringsbolag i USA ville ta reda på vilka läkare de skulle försäkra och vilka de skulle undvika kom de fram till en enkel slutsats: De trevliga läkarna blev inte stämda. Det fanns ingen direkt koppling mellan kompetens och risken att bli stämd, däremot var det enkelt att bara lyssna på samtalstonen mellan läkare och patient för att bedöma risken för kostsamma stämningar.

Läkarna som tog sig tid att förklara sågs som mer sympatiska och statistiken visade att de icke-stämda läkarna lade 10-15 % längre tid per patient än kollegorna som blev stämda för skadestånd.

I försäljningssammanhang är det likheterna med kunden som skapar sympati. Ett gemensamt seglarintresse, kanske har en sommarstuga nära ditt föräldrahem eller en gemensam hobby är sånt som får någon du egentligen inte känner att kännas aningen trevligare. När försäljaren och du själv helt plötsligt visar sig ha mycket gemensamt är det för att etablera sympati. När någon är sympatisk sänker vi ofta garden och blir mottagliga för påverkan. Jag menar, klart man kan lita på en annan Västerviksbo, eller hur?

Själv använder jag mig inte så mycket av den här metoden, men det är bra att känna igen den när den nyttjas av andra.

onsdag 27 augusti 2008

Lista vid anställning

Det finns många sätt att kvalificera sökanden vid en anställningsintervju. Som jag skrev häromdagen så är det viktigt att skapa en inre bild av den man pratar med, huvudsakligen baserad på fördomar. När bilden klarnat är nästa steg att svara på de här frågorna:

Kommer den här personen proaktivt söka och ta till sig ny information?
Har personen integritet?
Är personen drivande för att skapa långsiktig förändring?
Har personen ett brett intresse för det företaget gör?
Finns det andra som gillar att jobba tillsammans med den här personen?
Har personen intuition?
Vågar personen gå emot strömmen och ta risker?
Kan personen ta kritik?
Klarar personen att hantera stress på ett sunt sätt?
Hade personen mer än godkänt i betyg?

Ett eller annat nej på frågorna må vara ok, men egentligen tycker jag svaret på alla frågor ska vara ja.

tisdag 26 augusti 2008

Påverkan, del 3

I tidigare poster har jag skrivit om att vara konsekvent och att hamna i skuld. Idag har det blivit dags för Sociala bevis.

Från det vi föds vill vi vara som andra, passa in och inte avvika allt för mycket. Det här är djupt rotat och det finns egentligen ingen som avviker från den här regeln. De som tror sig avvika gör det för att få social bekräftelse i sin egen grupp, en punkare är till utseendet rätt olika de andra på bussen men jämfört med en annan punkare avviker han faktiskt föga.

När det gäller försäljning och påverkan så fungerar det alltid att referera till hur alla andra gör eller gjort. Kan jag berätta vad förebilderna i branschen lyckats med finns det få som vill göra tvärt emot. Det blir löjligt enkelt att nå konsensus även om vi tyckte helt olika från början. För så länge du gör som alla andra kan du det väl inte bli fel?

måndag 25 augusti 2008

Smidighet

En viktig faktor när man använder ett marknadsföringsvirus är smidigheten.

Hur enkelt är det att sprida iden till någon annan? Skillnaden är dramatisk om det krävs ett istället för tre moment. När jag ser något bra på internet finns det alltid ett sätt att tipsa mina vänner, men hur gör man för att sprida exempelvis program?

Det första är att det måste vara enkelt att prova. Det ska inte kosta pengar för ju tidigare du frågar om pengar desto mindre är chansen att du får några. Här klickar alltså den klassiska licensmetoden, icke-bundna hyrtjänster är betydligt bättre.

Det viktigaste med smidighet är att programmet är lätt att ladda ner, självklart att förstå och att det är häpnadsväckande bra. Det måste vara enkelt att missionera och att visa hur mycket bättre tillvaron blir om du använder just den här mjukvaran.

Alla program fungerar inte att sprida på det här viset, men visst går det att paketera om och göra det enklare för förträffligheten att sälja sig själv? Går det kanske att ha en hosting-tjänst för att på så sätt få en smidigare införsäljning? Går det att byta licensmodell för att minska den initiala tröskeln?

Ett exempel på ett bra program är Picasa. Det är lätt att komma igång med och kul att tipsa om. Även om det saknar en hel del funktionalitet så är det tillräckligt bra för att jag ska sälja det gratis. Om det istället var dubbelt så bra men bara hälften så smidigt så skulle varken jag eller de tiotalet personer jag tipsat använda det. Picasa sprider sig för att det uppfyller en grundläggande förutsättningen, det är smidigt.

---

Relaterat i DN

söndag 24 augusti 2008

Barry Schwartz

Barry Schwartz har skrivit en bok som heter ”The Paradox of Choice: Why More Is Less”.

Hans teorier går emot det alla tror, att många val gör det bättre för människan. Jag har sett det här föredraget i två version, en på Ted.com som är 20 minuter och ett med lite fler exempel på GoogleTalk.

--

Relaterat i SvD

lördag 23 augusti 2008

Dags att byta jobb

Det finns många bra frågor man kan ställa på en anställningsintervju. Sen finns det väldigt många dåliga.

De dåliga frågorna är de som alla ställer; Tre bra/dåliga sidor? Vad är typiskt du? Vad gillar du bäst, jobba ensam eller i grupp?

Vad säger det om någonting. Jo, att människan förberett sig genom att läsa tio tips om en anställningsintervju. Men säger svaren något? Knappast troligt.

Helst skulle jag vilja ställa ganska konstiga frågor. Vad gillar du för musik? Vilka sporter gillar du? Vilka bok läser du gärna om? Hur funkar en dator?

Svaren på frågorna säger ju ingenting om personen gör ett bra jobb, men ger dig ändå en inre bild av vad det är för människa du pratar med. Så fort du får de viktigaste dragen skapar du dig en bild av vad det är för typ av person. Efter bara någon minut ser du likheter med andra du känner, andra anställda och du får en förvånansvärt bra bild av vad personens tre bra och dåliga sidor är, helt utan att fråga.

De dåliga frågorna blir bra när någon ger dig svaret via andra frågor. Direkta frågor får bara genomtänkta TV4-mysiga svar.

--

Inspirerat av Blink, relaterat i NyTeknik

fredag 22 augusti 2008

Mer om kort

Idag måste budskapet rymmas i en liten ruta på Twitter. Allt du vill säga omvärlden här och nu ska sammanfattas på 122 tecken, då lämnar du plats för en url på ytterligare 18 tecken utan att slå i det magiska taket och trilla utanför textboxen.

Den som är intresserad fortsätter läsa mer någon annanstans. Då har du trängt igenom surret och fått tillstånd att berätta din historia. Grattis!

is.gd

Kort budskap är det nya svarta. Gärna med hoptryckt länk från http://is.gd/1Oax

torsdag 21 augusti 2008

Åk inte dit

Jag flyger ganska ofta och det är något jag borde sluta med. Av ren nyfikenhet så började jag räkna på vad det skulle kosta att kompensera mitt flygande med lite trendig återplantering av skog.

Jag reser ungefär en timme flyg i veckan. Det blir drygt 4 ton Co2 på ett år. Det känns som det borde kosta en avsevärd slant, flygbiljetterna kostar normalt 1000 kr i timmen och 10 % av det känns väl rimligt?

Alltså, 40 000 kr för flygbiljetter kostar kanske 4 000 kr att kompensera. Men så är det inte, det kostar bara 400 kr att kompensera ett ganska omfattande flygande.

Co2-kompensation blir ett sätt att för en fjuttig procents merkostnad behålla ett ganska dåligt beteende. Jag borde förstås ersätta flygresorna med webbmöten, något som ofta är möjligt om än lite krångligt.

Att klimatkompensera resandet är bara en fånig gimmick. Jag borde ha som mål att ställa in var tionde resa istället.

onsdag 20 augusti 2008

Påverkan, del 2

Det är viktigt att vara konsekvent. Många står hellre på sig när de har fel än byter ståndpunkt. Det här är den andra principen för påverkan. Robert B. Cialdini skriver om ett av mina absoluta favorit exempel, årets julklapp.

För många år sedan konstaterade någon i leksaksbranschen att månaderna efter jul var ganska dåliga, de sög helt enkelt. Visserligen kunde en rea dra kunderna till butiken, men det gav ingen direkt lönsamhet. Det var då någon kom på årets julklapp, leksaken alla barn vill ha…För några år sedan, ganska många år sedan, var det Spice Girls dockorna som var årets julklapp. Alla flickor ville ha dem, speciellt Baby Spice. Men Emma var slut i alla butiker. Problemet var att många föräldrar i något svagt ögonblick lovat att det skulle vara just Emma, Baby Spice, som de skulle köpa (”om” de skulle köpa en docka) . Vad blev konsekvensen av det? Att det köptes färre leksaker till jul? Nej, det blev förstås en annan Spice Girls docka som senare kompletterades med Baby Spice när den åter kom i lager, någon gång under januari-februari? Jovisst.

Det är lätt att tro att det här är en slump, men grejen är att det händer varje år. Kanske inte lika uttalat här i Sverige eftersom vi har förbud mot reklam-för-barn i delar av den fria och ofria televisionen. Men leksaksbranschen har lärt sig den andra regeln, man vill vara konsekvent.

Hur använder jag det här? Knepet är att förankra ståndpunkten innan kunden inser att det är ett åtagande.

tisdag 19 augusti 2008

Är det bra eller dåligt?

Ingen hade kunnat övertyga mig om att de kommit på ett sätt som skulle få lastfartyg att dra avsevärt mycket mindre bränsle bara genom att koppla på ett drake i fören. Det känns inte rimligt att det skulle kunna ha någon praktisk betydelse.

Men SkySails har en drake som enligt deras tester reducerar bränsleförbrukningen med 10-35 procent. Det betyder att segel, som i och för sig kostar 4,5 miljoner kr styck, kan ersätta tre års Co2 förbrukning i Sverige.

Det finns ungefär 100 000 fraktfartyg så ett års förbrukning av Co2 i Sverige skulle alltså kosta 150 miljarder kr om det ersattes med drakar. Skulle jag sponsra segel för världens handelsflotta kan jag bli Co2-neutral för 17 000 kr. Det kostar en knapp tusenlapp att klimatkompensera, men att plantera träd känns inte riktigt som en lika långsiktig lösning.

--

Relaterat i NyTeknik

Vad är svårt med konfigurering

Det som är besvärligt när det gäller säljkonfigurering är underhållet. Konfiguration som koncept har hög informationsdensitet det är viktigt att förstå fallgroparna och att göra på rätt sätt, annars är det lätt att hamna i en ond spiral med evigt underhåll. Vår uppdelning av logik och data är nyckeln till effektivt underhåll.

Vi beskriver produkten som ska säljas i en modell. Modellens logik delas upp i två delar, komponenter och produktstruktur. Komponenterna grupperas i produktgrupper något som vi kallar klasser. I den hierarkiska produktstrukturen beskriver vi också sambanden mellan de ingående delarna med hjälp av regler.
Varje gren i produktstrukturen refererar till en klass och för varje nod väljs en lämplig komponent så att produktreglerna hela tiden är uppfyllda.
Utöver logiken definieras också ett eller flera gränssnitt direkt i modellen. Det betyder att modelleraren får full kontroll över vad som senare kommer att publiceras och att olika gränssnitt med gemensam logik kan underhållas parallellt.

Normalt brukar underhållet av modellen ske centralt med hjälp av lokalt input, normalt administrerat av en eller ett fåtal personer – exempelvis produktägare – som blir de som får ansvar för konfigurationsfrågor. Det motiveras främst av att vårt sätt att hantera logiken ger ett så begränsat underhåll något som gör det svårt att upprätthålla lokal kompetens. Kunden har endast ett fåtal timmar underhåll per kvartal i den modell som beskriver logiken för försäljningen av deras motorer online. 

Förändringar i modellen sker oftast centralt, men naturligtvis finns möjlighet att göra lokala anpassningar av modellen om så är nödvändigt. I praktiken är det dock ovanligt eftersom möjligheten att jobba med lokala produkt/priser (se nedan) oftast löser problemet mycket effektivare. Kunden har flera fabriker som efter vårt arbete har de en samsyn på produktstrukturen, en bonus som resulterat i både produktharmonisering och effektivare underhåll.

Anpassningar till olika marknader kan ske på flera olika sätt. I det enkla fallet hanteras det direkt i modellen, i en mer distribuerad organisation sker det ofta via prislistor. Varje marknad definierar vilka produkter de säljer för vilket pris och produktkonfiguratorn hittar då giltiga lösningar utifrån de komponenter som finns tillgängliga. Regelverket reducerar utbudet av komponenter så att alla delkomponenter som presenteras finns i en giltig totallösning (viktigt!). Ett kort exempel; säg att vi säljer en bil som består av motor och växellåda. Vi har en stor och en liten växellåda som tål 200 respektive 100 hk. Vi har också tre motorer på 150, 90 och 70 hk. Om vi på en utvald marknad inte säljer den stora växellådan så kommer konfiguratorn automatiskt inse att den största motorn som konsekvens av det inte heller kan säljas på den utvalda marknaden. Konfiguratorn hittar alltså automatiskt alla dessa samband något som dramatiskt förenklar lokalisering/marknadsanpassning av produkten. Denna princip används hos flera av våra kunder.

När modellen används av säljare sker det oftast webbaserat, men vi har också lösningar som är offline. Baserat på inloggning ser säljaren sina priser och sina produkter, styrt via vilka prislistor konfiguratorn använder. Resultatet av konfigureringen blir någon typ av rapport som infogas i någon typ av säljdokument. Det vanligaste exemplet är offerter med en stycklista (BOM); men CAD-ritningar, tillverkningsunderlag, anskaffningsdokument etc. kan naturligtvis också genereras.

Sammanfattningsvis

Underhåll sker oftast centralt och det finns möjlighet att göra lokala anpassningar av modeller, men det finns oftast effektivare sätt att lösa anpassningarna med hjälp av prislistor.
Logiken beskrivs med fördel generellt för att minska antalet modeller, men det beror naturligtvis på produkten/säljsituationen.

måndag 18 augusti 2008

Påverkan, del 1

En av de bästa böcker jag läst är ”Influence: The Psychology of Persuasion” skriven av Robert B. Cialdini. Den handlar om påverkan eller övertalning om man så vill.

Cialdini har identifierat sex olika principer för påverkan. Han talar om några primitiva beteende som är djupt rotade hos människan, det är det som gör dem så kraftfulla. Dagens ämne, reciprocitet.

Om någon ger dig något så hamnar du psykologiskt i skuld. I vissa situationer lär man sig att stå emot, men det går inte att komma ifrån att det känns kymigt. När ICAnder bjuder på varmkorv känns det svårt att inte köpa korvpaketet han har på extrapris den dagen. I och med att han bjudit på något har jag hamnat i skuld, något som jag på något sätt vill betala tillbaka.

Naturligtvis känner ICAnder till regeln om reciprocitet. Sätt någon i skuld och chanserna ökar att personen gör som du vill.

söndag 17 augusti 2008

Söndags-TV

Jag har precis bestämt mig för att söndagsposten blir om bra video på Internet.

Mina primära kanaler just nu är Ted.com och Google-Talk. Det finns hur många föredrag som helst med riktigt bra talare.

Dagens program är Hans Rosling. Det handlar om hur hälsan i världen förändrats de senaste 40 åren. Sättet han presenterar statistiken är helt fantastisk.

lördag 16 augusti 2008

Gerillamarknadsföring

Gerillamarknadsföring är används allt mer för att nå fram med budskap. En kreativ uttänkt plan att väcka nyfikenhet som sedan används för att nå ut med ett tydligt eller anonymt budskap.

Crowd har en blogg med lite sporadiskt uppdaterade inlägg. Där hittar man exempel på sånt som förklaras på slides hos Slideshare, en utmärk plats att hitta inspiration för egna presentationer.

fredag 15 augusti 2008

Den enda fråga du behöver ställa

Harvard Business Review publicerade en artikel av Fredrerick F. Reichheld för några år sedan. Där konstateras det att alla kundundersökningar företag gör är ganska meningslösa och att deras resultat inte går att koppla till faktiska utfall i form av vinst, ökade marknadsandelar etc.

Reichheld kom i kontakt med Enterprise Rent-A-Car och de hade insett att de bara behövde ställa två frågor till sina kunder:

- Var du nöjd med hyrbilen?

- Kommer du hyra bil av oss igen?

Eftersom det var två korta frågor gick det fort att få in svar, sammanställa och snabbt få en bild av vilka kontor som gjorde ett bra jobb. Sen här kommer själva skruven; för att bedöma kontoren räknade de bara de riktigt positiva kunderna.

Det kan tyckas lite märkvärdigt, ett medianvärde kanske hade varit mer rättvisande? Andy Taylor, VD på Enterprise, hade en annan åsikt.

- Om vi inriktar på kunderna som är nöjda så har vi nyckeln till stadig tillväxt. Det är de personerna som inte bara kommer tillbaka och hyr, de kommer även berätta för sina vänner. Ju fler helnöjda användare, desto bättre tillväxtmöjlighet.

Det här är själva kärnan för ett marknadsföringsvirus. Det är bara de som är tillräckligt nöjda för att berätta för sina vänner som räknas.

Reichheld ägnade ett par år åt forskning på det här ämnet. Han konstaterade att den enda frågan som är överlägset viktigast för ett företag att ställa för att få en uppfattning om hur affärerna kommer att utvecklas är följande:

Hur troligt är det att du kommer att rekommendera företaget till en vän eller kollega?

--

Relaterat om tillväxt DN, NyTeknik

torsdag 14 augusti 2008

Miljövänligt resande?

SJ har lyckats måla upp bilden att tågresor är miljöneutralt. Det är de förstås inte. SJ säger sig köpa koldioxidfri el (vilket ju är ett konstigt sätt att se på verkligheten så länge det finns annan el som produceras). Det ska göra deras tranporter koldioxidneutrala, men det gör dem inte miljöneutrala.

I Europa är buss miljövänligare än tåg eftersom mycket el produceras med fossila bränslen. Det gör den trendiga ekoturismen med tåg till Europa ganska tveksam. I SJ:s egen tidning Kupé står det miljökalkylen för tåg till Gardasjön från Malmö är 140 kg Co2 medan flyget är 440 kg Co2. Jag trodde det skiljde på tiopotenser, men där hade man alltså fel. Så det kanske blir flyg ändå för höstens resor till Milano.

Relaterat i DN, SvD

onsdag 13 augusti 2008

Min fraktion?

Budskap om produkter når inte längre ut via annonser, de sprids från mun-till-mun. Det som tidigare var målgrupper har blivit något diffust svårgreppbart och det går inte längre att nå massmarknaden med den gamla avbrottsreklamen. Jag blir lika förvånad varje gång jag ser att de fortfarande (!) sänder reklam på TV. Jag lyssnar ju bara om jag vill veta, ge mig ett bra sätt att hitta trovärdig information istället.

Gartner skriver om den nya virtuella generation, Generation V. Det är inte en åldersgrupp, de har inga gemensamma intressen och går inte att lokalisera geografiskt. Det som är det sammanförande är närvaron på nätet, hur de påverkar varandra genom platta sociala nätverk och hur de påverkar varandras köpvanor genom marknadsföringsvirus.

Nu kommer allt att bli transparent. Företagen kan inte att gömma sig bakom en fasad, det finns alltid någon på insidan som berättar hur det verkligen är. Det betyder att rätt produkt blir marknadsförd helt utan kostnad, finns det buzz finns det läsare och bloggar/tidningarna genast hänger på. Fel produkt är chanslös, det kommer aldrig gå att sälja konserverad gröt med mördande reklam. Det blir däremot lätt att få folk att köa för rätt produkt, ofta helt utan betald marknadsföring.

Så åter till rubriken, vad är en fraktion? För att marknadsföringen ska fungera så måste jag hitta min fraktion och jag måste få tillstånd att berätta, annars är jag chanslös. Jag måste hitta min psykosociala grupp och leverera något de vill veta och framförallt sprida vidare.

Jag tänker skriva mer om nya sätt att kommunicera. Är du intresserad? Jag hoppas att du kommit rätt och att du kommer tillbaka.

tisdag 12 augusti 2008

Räkna med Google

Varje dag lär man sig något nytt, som idag när jag lärde mig igår att man inte behöver öppna kalkylatorn längre (och sen öppna Excel för att man genast kommer ihåg att kalkylatorn suger).

http://www.google.se/search?hl=sv&q=%282%5E2%29*pi*0%2C7

Funkar även bra om du vill omvandla valutor

http://www.google.se/search?hl=sv&q=100+dollar

Det här är ett utmärkt exempel på marknadsföringsvirus:

  • Något som jag gärna delar med mig av.
  • Det är väldigt bra.
  • Det är något du kommer att bli glad över att få veta det här, om du inte redan visste.
  • Eftersom jag vet att du förr eller senare kommer att få reda på det så vill jag sprida informationen så fort som möjligt.

måndag 11 augusti 2008

Serpen - det personliga varumärket

Alla vet att man lämnar ett ganska rejält avtryck efter sig när man använder internet. På mindre än fem minuter kan du sätta upp loggning av din webbsida via Google och direkt få statistik över det mesta. Att det går att få fram den här typen av information är inte direkt förvånande, men att det är så enkelt och så kraftfullt är ganska skrämmande.

Nu är det inte bara hur och var man surfar som spelar roll. I de sociala nätverken sprider sig information snabbt och massivt. I fredags skrev Thomas Hawk hur han blivit behandlad på San Fransisco Museum of Modern Art och Jeremiah Owyang, analytiker på Forrester Research, skriver tänkvärt om hur det man skriver påverkar ens SERP (Search Engine Result Page).

När företag rekryterar blir det allt vanligare att använda Google/Facebook/etc.. för att hitta information om den sökande. Tre av fyra rekryterare använder internetsökningar och avfärdar med hjälp av dessa en tredjedel (!) av de sökande baserat på vad SERPen säger.

Om du inte drabbats av din SERP så är det bara en tidsfråga. För ett par månader sedan skulle jag intervjua några personer vi funderade på att anställa. En av kandidaterna hade kollat upp mig på Facebook, kreativt men kanske inte helt rätt sak att klämma ur sig på en anställningsintervju. Dessbättre hittade han en namne eftersom jag inte finns på Facebook.

Nu vet du varför det bara står Magnus på den här sidan och varför det inte förekommer något företagsnamn. Vill du veta vem jag är så finns det tillräckligt med ledtrådar för att du ska hitta mig på hittapunktse. Det kan du men inte Google klura ut. Det är bra för min och andras SERP.

--

Relaterat i DN, DN, DN, DN

söndag 10 augusti 2008

Händelsekedjor

Lyssnade lite på Brian Tracy idag. Det är en man som kan prata om många olika saker, men idag och just för mig så pratade han om komplexitet. Hans enkla tes är att komplexiteten är detsamma som antalet steg i det du försöker göra i kvadrat. Skicka ett mejl – ett steg. Be någon annan skicka ett mejl – två steg. Skicka ett brev – fyra steg (skriva, hitta kuvert, hitta frimärke, gå till brevlådan). Det betyder att komplexiteten är 1, 4 respektive 16; vilket väl stämmer ganska bra? Tiden och risken för fel ökar exponentiellt.

Vad har det för praktisk betydelse? Ta försäkringsbolaget (jag kan tyvärr inte säga vilket) som hade en ganska omständlig process för att godkänna livförsäkringar. Totalt lade bolaget 60 minuters arbete på försäkringen, men det var en process i hela 22 steg vilket tog 5-6 veckor i normala fall. Det betydde att den tänkte kunden redan var någon annans kund. Genom att sammanföra huvuddelen av stegen till ett enda kortades hela processen ner till tre steg och tiden att återkomma med besked blev istället 24 timmar. Vilket naturligtvis genererade rysligt mycket mer affärer.

Det här förklarar varför något som i sittande möte kan lösas på en kvart istället tar en hel dag att lösa på distans. Samla alla i samma rum, eller webbmöte för den delen, så minskar komplexiteten direkt. Att skapa händelsekedjor kommer bara att öka tiden och risken för fel.

lördag 9 augusti 2008

Marknadsundersökning

En reklamradioförsäljare vill veta var han hittar rätt målgrupp, i det här fallet för bilannonser. Hans ide var att be någon på lite olika serviceverkstäder skriva upp vilken radiostation som var inställd i varje bil som servades. På så sätt fick han reda på vilka bilägare som lyssnade på vilka radiostationer, något som naturligtvis blev extremt användbart.

Vet inte om det skulle vara lagligt att göra så i Sverige, men det är kreativt.

fredag 8 augusti 2008

Vad kostar € 1000?

Säg att ett företag säljer licenser – € 1000 per användare. Det är en bra produkt och i princip alla kunder som köper den vill inget hellre än att fortsätta använda den. En licens spar varje användare 2 timmars jobb varje vecka, det var en säljare som sa det så det kan ju inte vara fel.

Problemet är att det finns en tröskel, presumtiva kunder tvekar inför investeringen. Det ska oftast inhandlas många licenser, först några stycken och därefter många fler. Det finns oftast en initialt tveksamhet att programmet fungerar eftersom alla kunder - per definition som det verkar - har en "unik" problematik.

Som med de flesta företagslicenser finns det en kostnad och en underhållskostnad, den senare är ungefär 20 % av den förstnämnda.

Det brukliga sättet är att kunden betalar X * licenskostnad. Kunden tar således en stor risk innan programvaran börjar leverera de intäkter som kalkylerna pekar på. Låter det inte bra?

Tänk dig själv att du ska köpa något som du inte riktigt vet hur det fungerar. Känns det tryggt och säkert eller vill du gärna prova först? Jag skrev häromdagen om att ta hela risken, det är ju det företaget måste göra. Låt kunden prova, företaget vet ju att de kommer bli nöjda. Men hur ska man då ta betalt?

Licensen kostade € 1000. Om vi räknar om det till en månadskostnad som över tre år ger samma intäkt (nuvärde), beräknat med en kalkylränta på 10 %, så ger det en månadskostnad på € 41.

Det betyder alltså att kunden istället för att ta ett investeringsbeslut högt upp i organisationen kan ta en månadskostnad på bara € 41 i månaden, en kostnad som av en slump sammanfaller rätt väl med vad användaren kostar per timme.

Vad är fördelen för kunden? Naturligtvis den låga risk det innebär och kanske den frihet som hyran ger.

Vad är fördelen för företaget? Enklare att få avslut i affärer och en inkomstökning efter år tre på närmare 150 %.

Den här prismodellen ger också möjlighet att använda markandsföringsvirus, mun-till-mun och aggressiva affiliate-verksamhet. Nånting som verkligen drar nytta av dagens moderna kommunikation. Jag ska förklara mer någon annan dag.

torsdag 7 augusti 2008

Ett bra jobb

Det är lätt att tro att resor, hög lön och utvecklade arbetsuppgifter är det som gör ett bra jobb.

Det första, resorna, är kul så länge man inte behöver göra det allt för ofta. Det fanns en reklamskylt på Arlanda strax efter semestern för ett par år sedan ”The glorious life of business travel”, den perfekta ironin när man strax för klockan sex släpar sig bort till gaten. Förutom att jag är flygrädd så har jag svårare och svårare att se tjusningen med flygresor. Vissa länder har bra mat - Italien är alltid inspirerande – men det väger inte upp för de nio timmar det tar att ta sig dörr till dörr, en resa jag oftast gör före eller efter en ordinarie arbetsdag.

Att flyga är ju komfortmässigt sämre än buss, ger dåligt miljösamvete och är väldigt tidsödande. Dessutom får man inte jobba som man vill, en tvåläggsflight i Europa ger ingen vettig möjlighet att jobba med datorn överhuvudtaget.

Det andra, hög lön, är ju bara värt nåt om man inte behöver jobba ihjäl sig. Det är ju bara att inse att om det är rik man vill bli så ska man göra något annat än lönearbeta. Arbeta gör man för att få ihop till det vardagliga och då är det rätt väsentligt att man har tid över att göra något annat. Det viktiga för mig är att en rättvis lön, det räcker.

Det tredje, det där med utvecklande uppgifter, är ju lite vad man gör det till. Jag skrivit upp några viktiga punkter.

Efter att ha läst ”Keeping the people that keep you in business” så har jag kommit fram till följande kriterier som jag försöker uppnå med mitt jobb:

  • Att det kräver flera färdigheter och talanger, inte bara en
  • Att det är en hel uppgift i flera steg med ett synbart resultat inte bara är en deluppgift
  • Att det har en påtaglig betydelse för andra
  • Att det ger friheten och ansvaret när och hur det ska göras
  • Att det ger kontinuerligt återföring på insatsen

Jag diskuterade det här med en polare - han både höll med och kände igen sig.

- Det är precis så det är på mitt jobb, fast tvärtom.

-- Tillagt 19 augusti (relaterat i de tidningar jag läser)

NyTeknik NyTeknik NyTeknik

onsdag 6 augusti 2008

Så mycket Co2 drar elbilen

Det finns en uppfattning inom elbranschen att all konsumerad el är den ”sista” kilowatten. Den sista kilowatten är oftast producerad med kolkondens, ergo elbilar drivs på kolkraft.

Med svensk elmix (fördelningen vattenkraft, kärnkraft och övrigt) är batteribilens miljöpåverkan 9 g C02 per fordonskilometer. Med oljekondenskraft (worst case) är det 236 g C02 vilket ska jämföras med bensinmotorns 227 g Co2. Bensinmotorn klarar i praktiken att omvandla 15 % av bensinens energiinnehåll medan ett modernt kolkondenskraftverk har mer än dubbelt så hög verkningsgrad, vilket kompencerar för förluster i distribution och lagring. Det betyder att bensinförespråkarna inte har på fötterna när de hävdar att en elbil är miljövidrig, i alla fall inte i ett koldioxidperspektiv.

Priset på el styrs av efterfrågan. Finns det en marknad för el på natten kommer den produktionen också vara av den normala mixen, alltså inte producerat med importerad kolkraft. Då blir plug-in hybrider ett bra, men tyst, komplement.

Läs mer här (rapport) (KFB)

Uppdaterat relaterat NyTeknik, NyTeknik

tisdag 5 augusti 2008

Vatten på flaska

Förra sommarens stora miljödiskussion handlade om buteljerat vatten; Ramlösa, Loka och många andra. Miljöministern skulle sluta köpa vatten till sina anställda och all offentlig förvaltning skulle övergå till kranvatten.

Enligt rapporten ”Vatten på flaska – en onödig lyx?” författad av konsumentföreningen Stockholm motsvarade transporterna för allt buteljerat vatten i Sverige 6000 bilars koldioxidutsläpp. Eftersom varje bil åker 1500 mil om året motsvarar det 9 000 000 mil, en mil per person i landet. (20 000 ton Co2)

Totalt säljs 181 000 000 liter vatten i Sverige, drygt 20 liter per person. Antalet mil delat med antalet liter resulterar i att en liter vatten är lika med 500 meter bilåkning. Är det försumbart? Ska man sluta dricka vatten och fortsätta använda bilen som man alltid gjort? Ska miljödebatten fokusera på de små detaljerna eller försöka komma tillrätta med de stora problemen?

Igår cyklade jag till simhallen istället för att ta bilen. Fem kilometer dit och fem kilometer hem. På en dryg halvtimme har jag alltså cyklat ihop en hel årsförbrukning vatten. Jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag dricker bubbelvatten; oavsett tid, plats och form. Och jag kommer fortsätta skriva om miljötips utan signifikans och saker som skulle kunna orsaka förändring.

måndag 4 augusti 2008

Att möta döden i en gammal hiss

Jag har fastnat flera i hissar fler gånger. Då kändes det ju tryggt att veta att det längst ner i hisschaktet finns det två rejäla fjädrar som bromsar fallet. Nu har jag i och för sig lärt mig att de inte är till för passagerarna utan för reparatören, så så mycket för den falska tryggheten.

Paradoxalt nog är det farligare att åka för få än för många i en gammal hiss. Sedan urminnes tider har hisskonstruktörerna insett att det måste finnas bromsar om motorn havererar och hissen börjar falla. Det man inte alltid tänkt på är det motsatta. Alla hissar har motvikter för att avlasta motorn. Åker du själv i en gammal hiss väger motvikten mer än du eftersom den är satt till ungefär halva maxlasten. Alltså, går motorn sönder så kommer motvikterna att åka ner i källaren och du ut genom taket.

På en workshop med Europas största hisstillverkare fick jag lära mig att moderna hissar har bromsar åt två håll.

söndag 3 augusti 2008

E.T.


Det sägs att det är första gången som någon anställd på NASA uttalar sig om Aliens. Läs lite här, här och på YouTube.
Läser man på lite bloggar så är det tydligen inte första gången Edgar Mitchell uttalar sig om det här, men det har trots det ett visst underhållningsvärde. Tackar Andreas för länkarna.

lördag 2 augusti 2008

Att ta hela risken

Jag har funderat på att börja prenumerera på Kontentan, men jag tycker det är för dyrt. Ville egentligen bara ha deras mp3or, men att betala över 5000 kr för drygt 10-15 inspelningar a 40 minuter kändes inte helt bra.

Googlade lite efter något liknande och hittade BizSum. För en tiondel av kostnaden får jag ungefär det samma; lite sämre (-), mycket mera (+), på engelska (+) och plus det en bra lektion i hur man säljer utan risk. Så här:

Det var helt gratis att prova i 30 dagar. Under den här tiden fick jag mejl var tredje dag med exempel på boksammanfattningar och under två dagar fick jag full access till hela arkivet. Jag kände mig ganska säker på vad jag gav mig in på när jag betalade $80 för ett års prenumeration. Skulle jag inte känna mig nöjd så var det 100 % pengarna tillbaka.

Det är många som tror att pengarna tillbaka är till för kundens bästa, men det är precis tvärt om. Det är de två första dagarna efter köp som man funderar på om man gjorde rätt. Sen vänjer man sig. Så länge man vet att man KAN ångra sig så finns det inte ett uns av ånger och när det gått 10 dagar, 30 dagar eller 3 månader så har man vant sig, oavsett om det man köpte egentligen levde upp till förväntningarna.

Ju längre ångertid man har, desto mindre risk tar den som säljer att man lämnar tillbaka. Det är därför det är 3 månaders ångerrätt på IKEA.

fredag 1 augusti 2008

Jag har slutat läsa tidningar

och då är tanken att jag ska hinna med lite annat. Jag ska lära mig något nyttigt varje dag och då kan jag lika gärna posta lite här, om inte annat så för min egen skull.
Det fanns flera anledningar att jag slutade med nyheter. Framförallt blev jag stressad. Att inte veta vad som händer kändes jobbigt och allt för ofta gick jag in på Aftonbladet och Expressen med det enda resultatet att jag blev nedstämd. Nyhetsvärdet är i de flesta fall förvånande lågt och det går att dela in nyheterna i några enkla fack:
  • Redan kända fakta (fet mat gör dig fet)
  • Följetongsbevakning (hemska saker långt bort)
  • Utspel (det mesta politiska)
  • Kriminaljournalistik (hemska saker som bara gör mig ledsen)
  • Återkommande artiklar (så sänker du din elräkning - samma tips varje gång)
  • Så bra är Mac (känns som varannan teknikartikel i det här landet handlar om Jobs påfund)

Ingen av dessa ger mig något jag vill veta. Händer det något riktigt så får jag veta det av andra. Hela sommaren har jag klarat mig bra utan nyheter och jag känner inte att jag saknar något.

Sen är det det där med vinklingar. Det får jag skriva om någon annan gång.